Fredrik Ljungdahl, ansvarig för området hållbarhetsredovisning på PricewaterhouseCoopers
Intresset för att redovisa de mjuka värdena i företag och organisationer bara ökar. De statliga bolagen och allt fler av de börsnoterade företagen har redan en hållbarhetsredovisning.
Trenden är tydlig.
- Det är ett växande område och det blir en allt viktigare del av framtidens revisionstjänster att kunna erbjuda den här typen av kunskap, säger Fredrik Ljungdahl, ansvarig för området hållbarhetsredovisning på PricewaterhouseCoopers.
För revisorskåren innebär den ökade medvetenheten att en marknad för nya tjänster öppnas.
- Det är ingen hemlighet att med slopad revisionsplikt framför dörren gäller det för revisorerna att hitta nya affärsidéer och skapa nya affärer. Vi jobbar redan med att få in hållbarhetsredovisning och dylika frågor i våra kundofferter. Det gäller att tänka på hur kundens utmaningar ser ut. Träffar vi till exempel Volvo måste vi kunna prata om klimatpåverkan, vad det innebär för bolagets framtid och hur den kan redovisas, säger Fredrik Ljungdahl.
Statligt bolag lyfter fram hållbarhet
Men det är inte bara hos företagen själva som intresset för hållbarhetsfrågor ökar, trycket växer också från investerarhåll. I initiativet "Hållbart värdeskapande" gick 13 tunga investerare, motsvarande 20 procent av kapitalet på Stockholmsbörsen, däribland flera banker, Svenska kyrkan, AP-fonderna, Skandia och Folksam ut med en enkät till de 100 största börsbolagen i Sverige med frågor om hur de arbetar med långsiktigt hållbart värdeskapande.
De statliga bolagen är redan ålagda att presentera en hållbarhetsredovisning. Här finns också ett nytänkande i presentationen.
- Systembolaget är ett intressant exempel där man vänt på helheten och gör en ansvarsredovisning där hållbarhetsredovisningen kapslar in årsredovisningen istället för tvärtom. Det kan vara en vink om hur det kommer att se ut i framtiden, säger Fredrik Ljungdahl.
Hållbarhetsredovisning handlar om att ta fram de icke-finansiella värdena som inte alltid kan uttryckas i kronor och ören. Det vanligaste är en summering där frågorna får ett eget kapitel i årsredovisningen med eventuella icke-finansiella nyckeltal som komplement till de finansiella.
En fullständig hållbarhetsredovisning består av tre aspekter som ska synliggöras, eller en så kallad triple bottom line:
1. Samhällsekonomisk påverkan
Indirekta ekonomiska konsekvenser av företagets verksamhet som inte kan mätas i en resultaträkning. Till exempel företagets bidrag till samhället i form av att arbete skapas och skatter betalas.
2. Miljöpåverkan
Energiförbrukning, klimatpåverkan, utsläpp och annat som är relevant i företagets verksamhet.
3. Sociala frågor
Arbetsplatsfrågor, leverantörsförhållanden, arbete med mänskliga rättigheter och produktansvar.
Den etablerade internationella standarden för detta är GRI, Global Reporting Initiative, vilket är motsvarigheten till IFRS för icke-finansiell redovisning.
- GRI innehåller riktlinjer, principer och allmän information om hur en hållbarhetsredovisning ska göras men också en uppsättning indikatorer och mätetal att använda för att göra det, säger Fredrik Ljungdahl.
Text; Mikael Gianuzzi | Foto: Sanna Skerdén