Helena Adrian, Adrian & Partners
Den nya kassaregisterlagen som gäller från årsskiftet ska stoppa svarthandel i kontantbranscherna. Lagen förväntas underlätta revisionen men samtidigt finns det många frågetecken.
– Jag är kluven till den nya lagen. Det är jättebra att vi får bättre underlag för intäktsredovisningen. Det betyder att kvaliteten på revisorernas arbete kommer att höjas. Men lagstiftningen som helhet är inte särskilt lyckad, säger Helena Adrian, vd på revisionsbyrån Adrian & Partners.
Svarta affärer ska bli vita
Syftet med den nya lagen är att komma åt svarthandeln inom till exempel restaurangnäringen, men också hos frisörer och i butiker. Lagen innebär att de flesta företag, med en omsättning över 170 000 kronor, som säljer varor eller tjänster och tar betalt i kontanter eller kort måste ha ett certifierat kassaregister.
Ingen försäljning med öppen kassalåda får ske utan alla köp måste slås in och kunden erbjudas kvitto. Avsikten är att svarta affärer ska bli vita och konkurrensläget bli mer gynnsamt för seriösa företagare.
Tidigare skedde revisorns granskning av kontanthandeln på basis av bokföringen och de kassarullar och datafiler som fanns tillgängliga. Eftersom det inte fanns något krav på vilka funktioner en kassaapparat skulle ha kunde underlagen ha väldigt skiftande kvalitet. Det ställde höga krav på revisorn och krävde i många fall fördjupad granskning.
Den nya lagen tvingar fram bättre underlag för den som granskar intäktsredovisningen.
– Tyvärr kommer dock revisorn inte att ha möjlighet att stämma av bokföringen mot uppgifterna i kassaregistrets så kallade svarta låda. Den har bara Skatteverket tillgång till. Det innebär att Skatteverket har bättre underlag än revisorn. Det är lite olyckligt, säger Helena Adrian.
"Glömmer att de allra flesta är ärliga"
Hon tycker att den nya lagstiftningen är ogenomtänkt och menar att föreskrifterna inte är särskilt företagarvänliga.
– Skatteverket är så fokuserat på fusket att man glömmer att de allra flesta är ärliga. Det begås förstås misstag som felaktiga avrundningar eller felslag men utan avsikt att fuska, säger Helena Adrian.
Lars Lundh, projektledare på Skatteverket, håller inte med.
– Det är vår roll att hitta fusket. Vi vet sedan tidigare att fusket inom restaurangnäringen är omfattande. Vid våra granskningar har vi kunnat konstatera att det förekommer manipulerade kassaregister även inom andra delar av kontanthandeln som caféer, optiker, blomsteraffärer och frisörer. Det är ett vanligt problem och gör det svårt för de företagare som vill vara ärliga, säger han.
Helena Adrian pekar på att den nya lagen innehåller paragrafer som bara skapar förvirring. Till exempel stipulerar reglerna att ”... om företaget använder indelning i varugrupper ska indelningen i varugrupperna vara ändamålsenlig.”
– Vem kan påstå att indelningen inte är ändamålsenlig? Ingen annan än företagaren själv kan avgöra vad som är ändamålsenligt. Företagaren tittar på paragrafen och undrar hur den ska tolkas. Det skapar förvirring och osäkerhet, säger Helena Adrian.
Text: Mikael Gianuzzi