Christian Stralström, auktoriserad revisor och redovisningsspecialist vid PwC
Ökad upplysningsplikt för revisionsarvoden. Det är en av nyheterna i årsredovisningslagen inför 2010 års bokslut. Men de ökade kraven gäller inte alla. För mindre företag blir det istället vissa lättnader.
– Tidigare har upplysningsplikten om revisionsarvoden gällt alla aktiebolag. Denna skärps nu för större aktiebolag och börjar även gälla större handelsbolag. Men för mindre aktiebolag tas den istället bort helt, säger Christian Stralström, auktoriserad revisor och redovisningsspecialist vid PwC.
Fler kategorier vid specifikation av revisorns arvode
Tidigare har alla aktiebolag varit tvungna att specificera vilka delar av revisorns arvode som har haft att göra med själva revisionsuppdraget och vilka delar som handlat om arvode för andra uppdrag. För större aktiebolag gäller nu att arvodet ska specificeras enligt fyra kategorier istället för två.
De nya kategorierna är revisionsuppdraget, revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget, skatterådgivning samt övriga tjänster.
– Det gäller att vara noggrann med kategorierna. Om det till exempel handlar om rådgivning som har lämnats i samband med revisionsuppdraget så ska den läggas i rådgivningskategorin och inte under övriga tjänster. Exempel på rådgivning inom det lagstadgade revisionsuppdraget kan vara att revisorn uppmanar ett företag att stärka sin interna kontroll, förklarar Christian Stralström.
Syftet med de ökade upplysningskraven
Syftet med de nya reglerna är att ge läsarna av årsredovisningen större möjlighet att avgöra hur oberoende revisorn är.
– När det gäller slopandet av upplysningsplikten för de mindre företagen handlar det om ett arbete som pågår inom hela EU där man försöker minska den administrativa bördan för företagen, säger Christian Stralström.
Närståendetransaktioner ska redovisas
Ett nytt upplysningskrav för större företag är att de nu måste redovisa alla betydande närstående transaktioner som görs på villkor som inte är marknadsmässiga. Som närstående räknas till exempel andra företag i samma koncern, styrelseledamöter, vd och ledande befattningshavare. Kravet gäller även publika aktiebolag även om de räknas som mindre företag, men för dem är närståendekretsen något mindre.
– Tidigare fanns enbart krav på att redovisa lån till ledande befattningshavare, men nu omfattar det alltså fler transaktioner och fler grupper av närstående. Däremot behöver man inte redovisa transaktioner inom en koncern där företagen till hundra procent har samma ägare.
Nytt upplysningskrav på ekonomiska arrangemang
Ytterligare ett nytt upplysningskrav för att öka transparensen handlar om ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen och där riskerna eller fördelarna med arrangemangen är betydande. Exempel på det kan vara att man bildar ett nytt företag som ska syssla med specifika finansieringsfrågor eller att man använder sig av factoring.
– Alla större företag måste då tydligt ange inriktningen och det kommersiella syftet med arrangemanget samt vilken ekonomisk inverkan det har på företaget. För mindre företag räcker det att ange inriktningen och det kommersiella syftet, säger Christian Stralström.
Text: Sara Bergqvist