Intresset för redovisning är väldigt stort bland landets ekonomistudenter. Samtidigt pågår en övergripande strukturförändring av utbildningarna genom den så kallade Bolognaprocessen, vilket kommer att märkas på arbetsplatserna om några år.
– Redovisningsområdet är väldigt populärt. Vi ser ingen minskning, utan intresset har snarare stärkts av konjunkturläget, säger Jan Marton, ansvarig för ekonomprogrammet på Handelshögskolan i Göteborg.
I början av 2000-talet var det cirka 60 studenter per termin vid Handelshögskolan i Göteborg som specialiserade sig i redovisning. Sedan dess har det skett en gradvis ökning och numera har antalet ökat till över 100 per termin.
- Mitt allmänna intryck för hela Sverige är att det skedde en minskning av antalet redovisningsstudenter under senare halvan av 90-talet, men att antalet har ökat under de senaste 10 åren, säger Jan Marton.
Hans egen inriktning är externredovisning och han pekar på ett antal faktorer som lockar studenterna till revisorsbranschen.
– Dels använder revisionsbyråerna modellen att ta in nyutexaminerade, till skillnad mot flera andra branscher som kanske kräver mer erfarenhet. Just inriktningen på intern vidareutbildning är något som lockar många som vill fortsätta sin utveckling på arbetsplatsen. Dels ger revisorsyrket en bra ingång i arbetslivet, rent allmänt. Ofta har man ju flera olika kunder och får därmed inblick i många arbetsplatser.
Ökat intresse för redovisning
Han märker även ett ökat intresse för att sätta redovisningsområdet i ett större sammanhang, både när det gäller omvärld och tidsperspektiv. Etik, miljö- samt socialt ansvar är ämnen som diskuteras och återspeglas i studenternas examensarbeten. Likaså ekonomisk historia.
– Den nuvarande ekonomiska krisen är ju inte unik, Redovisningens roll i ett större sammanhang är överhuvudtaget något som poängteras allt mer på högskole- och universitetsutbildningarna, menar Jan Marton.
– Mitt intryck är att utbildningarna inriktas alltmer på de grundläggande frågeställningarna i redovisning: Vilken är den egentliga funktionen? Vad är essensen? Vi satsar mer på att skapa förståelse för vad redovisning är och hur den fungerar i ett socialt sammanhang. Universiteten har ingen konkurrensfördel när det gäller den praktiska bokföringen. Det kan byråerna mycket bättre. Men vi kan hjälpa studenterna att sätta in redovisning i sitt sammanhang och skapa ramen för det hela.
Strukturomvandling genom Bolognaprocessen
Ekonomiutbildningarna på högskolor och universitet genomgår också en strukturomvandling genom Bolognaprocessen, som infördes i Sverige för två år sedan (se faktaruta). Utgångspunkten är att det ska finnas två examina: En grundläggande kandidatexamen (bachelor) efter tre år, samt en mer avancerad masterexamen efter fem år. Sverige har dessutom behållit sin gamla magisterexamen som ett mellanting (efter fyra år). När det gäller ekonomiområdet, har Sverige även infört en ny civilekonomutbildning som är på fyra år.
– Den liknar magisterutbildningen, men det är tydligare specificerat vad som ska ingå, berättar Jan Marton.
Effekterna av den nya utbildningsstrukturen har inte märkts så tydligt ännu. Visserligen har universiteten och högskolorna fått inrikta sig lite olika, beroende på de krav på exempelvis forskningskompetens som ställs för att erbjuda masterprogram. Men när det gäller studenternas val är det först nästa år som effekterna märks, eftersom de som började sin utbildning före 2007 inte påverkas.
– Det stora testet blir 2010, då de som började 2007 startar sitt fjärde år och ska välja inriktning.
I många andra europeiska länder är det självklart att läsa vidare i två år efter grundexamen och få sin ”master”. De svenska studenternas vilja att lägga på ett extra år på sin utbildning påverkas av branschen och arbetsgivarnas inställning, tror Jan Marton.
– Studenter är rationella, de anpassar sig efter vad som behövs. Om lönevillkoren är desamma för fyra och fem års utbildning, så motiverar det ju inte att läsa ett extra år. Jag tror inte att de svenska arbetsgivarna ännu satt sig in i vad Bologna innebär. Det kan ju även innebära att svenska ekonomer med masterutbildning söker jobb i andra länder istället.
Utvecklingen inom just revisionsbranschen påverkas naturligtvis även av vilka krav som ställs för auktorisation. I Sverige är det fyra års utbildning som gäller just nu och då räcker det med magisterexamen.
– Det är ännu oklart vad som kommer att hända framöver. Det är Revisorsnämnden som sätter reglerna, säger Jan Marton.
Text: Malin Skreding